Vi lever i ett demokratiskt land där vi som pedagoger behöver fostra våra elever till demokratiska medborgare. Det är inget som enbart ska göras genom teorin, utan även genom praktiken för att lära sig demokratins grunder (Skolverket, 2011). Det gäller att lära eleverna att få en trygg demokratisk grund att stå på, för att få dem att förstå hur vårt samhälle fungerar. Man kan till exempel ha diskussioner om de olika partierna, och efter det genomföra ett skolval och se hur eleverna röstade. För att sedan utvärdera och diskutera hur det skulle se ut i samhället om deras parti vann. I vårt uppdrag ingår även att vi som pedagoger lär barnen att diskutera och våga stå för sin åsikt. Här kommer de mänskliga rättigheterna in där alla individer ska respekteras för den dem är (Åberg & Lenz Taguchi, 2006). I Pedagogiska magasinet skriver man en artikel om hur man fostrar en medborgare där frågorna om vad det innebär att vara medborgare i ett samhälle, vad det är för medborgare som ska fostras och vilket samhälle ska det fostras till (Dahlstedh, 2014). Detta är grundfrågor som vi i vår lärarroll behöver ha med oss i vårt uppdrag i skolan.
Litteraturförteckning
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2006). Lyssnandets pedagogik: Etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
Dahlstedh, M. (den 26 02 2014). Pedagogiska Magasinet. Hämtat från Så fostras en medborgare: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/26/sa-fostras-medborgare den 17 05 2016
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Att undervisa om demokrati och den demokratiska processen är viktigt och svårt. Personligen tror jag att det är svårt att ordna rättvisande skolval på mellanstadiet. Partiprogram är komplexa och svåra att sätta sig in i, även som vuxen. Jag har hört talas om en skola där eleverna själva fick bilda partier, skriva partiprogram, ta fram material och driva kampanj. Sedan ordnades demokratiska slutna val, men mellan "Glasspartiet", "Längre-rast-partiet" och "Hundvalpspartiet" (Alla enfrågepartier :-D).
SvaraRaderaHakar på iden med partirpogram men modifierar den till att klassen istället för skapa ett land/skola/osv med tillhörande regler. I processen tillämpas demokrati då alla får komma till tals samt att ideérna de kommer fram till måste diskuteras, för och nackdelar.
SvaraRaderaJag tänker mig att demokrati blir väldigt tydligt för elever att greppa då..
Viktigt här är då att läraren kan kliva in och räta ut missförstånd eller förklara mera osv.
Tillvägagångssätten är många men viktigast är ändå som ni lyfter att det är viktigt ATT det lyfts fram, diskuteras om och behandlas, inte bara för att det står så i läroplanerna men för att livet blir så svårt om man inte förstår spelreglerna.
Man bör absolut prata om och visa hur demokrati fungerar i skolan exempelvis genom, som ni ovan nämner, partiprogram och liknande övningar. Risken finns dock att eleverna får en bild av att det bara gäller i teorin och därför tror jag att det är viktigt att hålla "riktiga" möten med klassen där de faktiskt får vara med och påverka. Ett viktigt demokratisk inslag i skolan är elevrådet där elevernas röst kommer till tal. Inför ett elevråd på skolan så bör man som klasslärare hålla ett förberedande möte där alla får vara med och säga vad dem tycker. På min senaste VFU var jag med på ett sådant möte där lärare frågade eleverna vad de vill förändra i skolan och ställde frågor efter skolan olika områden exempelvis vad de vill förbättra i matsalen eller på skolgården. Jag fick intrycket av att eleverna kände att de kunde vara med att påverka sin vardag.
SvaraRaderaMan bör absolut prata om och visa hur demokrati fungerar i skolan exempelvis genom, som ni ovan nämner, partiprogram och liknande övningar. Risken finns dock att eleverna får en bild av att det bara gäller i teorin och därför tror jag att det är viktigt att hålla "riktiga" möten med klassen där de faktiskt får vara med och påverka. Ett viktigt demokratisk inslag i skolan är elevrådet där elevernas röst kommer till tal. Inför ett elevråd på skolan så bör man som klasslärare hålla ett förberedande möte där alla får vara med och säga vad dem tycker. På min senaste VFU var jag med på ett sådant möte där lärare frågade eleverna vad de vill förändra i skolan och ställde frågor efter skolan olika områden exempelvis vad de vill förbättra i matsalen eller på skolgården. Jag fick intrycket av att eleverna kände att de kunde vara med att påverka sin vardag.
SvaraRaderaHej! I min dotters klass gjorde de på det sätt Anna nämner. Det fann hon förståeligt. Samtidigt hade de i dagarna en GRETA dag. Det är öppet hus och eleverna samlar in pengar till diverse saker till skolgården mm. Här får alla vara med och rösta på vad det vill köpa för pengarna. Varje klass skickar sina representanter till ett råd och där beslutas om vad som ska köpas och eleverna får med och säga sitt. Detta gör det verkligt vad demokrati handlar om och Detta igår i vårt uppdrag att främja elevernas utveckling till ansvarskännande individer och medborgare.
SvaraRaderaÄven jag tror att det är viktigt att undervisa om olika partier etc, men också visa på hur demokrati kan fungera i klassrummet. Många skolor använder sig av både klassråd, matråd och elevråd där eleverna får göra sin röst hörd. Men man kan även visa på demokrati i klassrummet, ett exempel kan vara att eleverna får rösta om hur de ska visa sina kunskaper i ett ämne, vill de redovisa, göra prov eller skriva ett arbete. Jag själv tror det är viktigt att inte bara prata om demokrati utan att faktiskt utöva demokrati i klassrummet. /Sandra Karlskoga
SvaraRaderaIntressant blogginlägg att få ta del av! Viktigt att lära eleverna tidigt hur man kan jobba med demokrati och hur det fungerar. Som ni säger så behöver de kunna hur samhället fungerar och mycket är vunnet om de lär sig tidigt om allas rättigheter. Att rösta i klassen om olika saker är ett sätt att använda det praktiskt i vardagen så får de en förståelse för vad det innebär.
SvaraRaderaJag håller med dig Sandra i att det inte enbart handlar om olika råd mm. Jag har precis förstått att det är skillnad på elevdemokrati och elevinflytande. Att ge eleverna kunskap om de processer som vi använder för att driva vårt land grundas i klassråd och råd av olika slag är elevdemokrati och oerhört viktigt att lära barnen. Lgr-11 trycker ju också på att vi ska fostra lever till demokratiska medborgare och då behöver man kunskap. Elevinflytande handlar om elevens inflytande över sin utbildning där vår roll är att hjälpa eleverna att se sitt lärande, att vet hur de lär sig (metakognition), att de ska få välja redovisningsätt eller välja läsebok. En metod kan också vara att de håller sina utvecklingssamtal för att vara delaktiga i sitt lärande.
SvaraRaderaJag tänker lite kring barn och demokrati att det kan handla om att synliggöra sin åsikt. Att låta eleverna tränas i att välja något som dem anser stämma bäst överens med sin egna uppfattning och att även kunna ge förklaringar till varför hen tycker och tänker på ett visst sätt om ett givet ämne. Jag minns när jag gick i lågstadiet att vi ofta hade en övning som gick ut på just detta. Vi delade in klassrummet i fyra olika åsikter och så fick läraren komma på ett ämne. Det kunde ex. röra sig om något så enkelt som mat. Ena hörnet kunde vara pannkakor, det andra köttbullar och makaroner, det tredje fisk och potatis och det fjärde pyttipanna. Sedan fick man ställa sig i den delen av klassrummet som representerade sin favoritmat och sedan fick man även förklara varför man tyckte det. (Ungefär så kunde det gå till, det var ju ändå några år sedan nu, så jag kommer inte ihåg exakt… )
SvaraRaderaJag tycker som övriga att det är självklart att eleverna både lär sig om demokrati som styrning, exempelvis regeringen och så vidare. Men även närmare exempel som klassråd och så. Men när pratar om elevinflytande och det demokratiska klassrummet tror jag att det är viktigt att eleverna lär sig att allt inte är demokratiskt. När man kommer ut i samhället och arbetslivet är det inte alla situationer demokratiska. Så även om de givetvis ska lära sig hur demokrati fungerar och demokratiska värderingar så måste de även förstå att inte allt som händer i samhället inte baserar sig på demokratiska beslut.
SvaraRadera