Seriestripp- kulturmöten av Emma Jerksten Maria Säll Maria Lyman

Vad säger styrdokumenten om elevinflytande?

­ Vad säger styrdokumenten om elevinflytande?
Alla elever ska omfattas av de demokratiska principerna genom att kunna påverka, ta ansvar
och vara delaktiga. Eleverna ska aktivt vara delaktiga i utbildningens vidareutveckling och
informerade i frågor som rör dem.
Skolans mål är att varje elev:
∙ Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
∙ Succesivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
∙ Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former.
Skolans personal ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den
sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Lärarens ansvar står också klart och tydligt upp
punktat i de övergripande målen och riktlinjerna. De är tillexempel utgå från att eleverna ska
sköta sitt arbete, påverka elevernas lika inflytande och se till att eleverna får påverka sina
arbetssätt (Skolverket, 2011).
Delaktighet och inflytande är svårtolkade, men i vår tolkning utav diskussionen i gruppen
definierar vi inflytande som att eleverna får vara med och påverka sin påverka sin tillvaro på
ett påtagligt sätt, medan delaktighet är något som redan är bestämt och eleverna får delta i.
Åberg och Lenz resonerar kring när lärarna lyssnar till och respekterar elevernas tankar
samt ger dem möjlighet att lyssna till varandra så leder detta till en demokratisk anda.
Tillsammans skapar man en mötesplats där man tillsammans kan reflektera över sin
skoldag. Lärarens uppgift är att lyfta fram och stödja elevernas olikheter i gruppen, samt
stödja varje elevs intresse och förmåga (Åberg & Lenz Taguchi, 2006).
Det ska bli spännande och se hur det ska fungera i praktiken. Hur tänker ni i de övriga
grupperna om detta?
Litteraturförteckning
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2006). Lyssnandets pedagogik: Etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.

Jämställd skola? av Sandra Eriksson, Rosemarie Welander, Natalie Wrosch och Katarina Stenmo

Untitled

by erikssonlevin

 Monday May 16, 2016

Vad är demokrati för elevera?

Gruppen har bestämt sig för att använda sig av Lyssnandets pedagogik denna vecka och inriktar det mot vad demokrati är för eleverna. Boken riktar sig mest mot grundskolans tidigare år, om inte förskolan, men vi har tolkat det och försökt få det i ett perspektiv för mellanstadiet.

Vi lever i ett demokratiskt land där vi som pedagoger behöver fostra våra elever till demokratiska medborgare. Det är inget som enbart ska göras genom teorin, utan även genom praktiken för att lära sig demokratins grunder (Skolverket, 2011). Det gäller att lära eleverna att få en trygg demokratisk grund att stå på, för att få dem att förstå hur vårt samhälle fungerar. Man kan till exempel ha diskussioner om de olika partierna, och efter det genomföra ett skolval och se hur eleverna röstade.  För att sedan utvärdera och diskutera hur det skulle se ut i samhället om deras parti vann. I vårt uppdrag ingår även att vi som pedagoger lär barnen att diskutera och våga stå för sin åsikt. Här kommer de mänskliga rättigheterna in där alla individer ska respekteras för den dem är (Åberg & Lenz Taguchi, 2006). I Pedagogiska magasinet skriver man en artikel om hur man fostrar en medborgare där frågorna om vad det innebär att vara medborgare i ett samhälle, vad det är för medborgare som ska fostras och vilket samhälle ska det fostras till (Dahlstedh, 2014). Detta är grundfrågor som vi i vår lärarroll behöver ha med oss i vårt uppdrag i skolan.

Litteraturförteckning

Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2006). Lyssnandets pedagogik: Etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Dahlstedh, M. (den 26 02 2014). Pedagogiska Magasinet. Hämtat från Så fostras en medborgare: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/26/sa-fostras-medborgare den 17 05 2016

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Inflytande skapar intresse

Denna vecka har vi läst Levd demokrat och lagt fokus på vad vi som pedagoger kan göra för att tillgodose elevernas demokratiska inverkan i skolans arbete.

Vad innebär elevinflytande och demokrati för eleverna?

Elevinflytande syftar på barns egen möjlighet att påverka sin situation. Inflytandet från eleverna får inte överta de vuxnas ansvar, men eleverna ska inkluderas och respekteras, samt vara en del av gemenskapen för planering. Det ska vara ett samspel där alla parter ska lyssnas på (Ekerwald, 2012).

Elever som upplever sig ha inflytande i skolans arbete visar också störst intresse skriver Skolvärlden.se, lärarnas riksförbund. Detta håller vi med om. Vi tror att det ökar motivationen för eleverna när de får vara med och bestämma över sin egen utbildning, vilket också är ett av våra uppdrag (Skolverket, 2011). Ju äldre eleverna blir ju mer påverkan på skolarbetet kan de få, men ändå är skolvärlden väldigt olika beroende på vart i landet man bor. Under 2015 gjordes en enkät på detta där 150 000 elever, lärare och föräldrar deltog. Resultatet av denna enkät blev att där det var lägst inflytande var det 4 av 10 som var med och påverkade, och högst var 7 av 10 med och påverkade (Hedman, 2015). Elevinflytande lär eleverna att ta ansvar för sin egen utbildning vilket som sagt även är ett uppdrag som står i läroplanen (Skolverket, 2011). Elevråd och klassråd är sådana ställen där eleverna ges möjlighet att påverka sin skolgång, men även under lektionsplaneringen ska pedagogerna se till att främja elevernas intresse och hålla det intressant för dem. Pedagogerna kan även ta hjälp av eleverna för till exempel placering i klassrummet och arbets- och redovisningsformer, men även förhållningsregler med mera. En närvarande pedagog är ett måste för att barnens inflytande ska bli tydligt och vägledande. Elevernas intressen ska tillgodoses av pedagogen och pedagogens uppgift är att planera och göra intressanta lektioner (Ekerwald, 2012).

Litteraturförteckning

Ekerwald, H. &. (2012). Levd demokrati: Skola och mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber.

Hedman, E. (den 03 08 2015). Skolvärlden. Hämtat från Elevinflytande skapar engagemang: http://skolvarlden.se/artiklar/elevinflytande-skapar-engagemang den 12 05 2016

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Lärare och elever

Vi utgick från kapitlet “Elevskapet som handlingsutrymme” i boken Den vänliga maktutövningens regim och diskuterade våra tankar runt några exempel som togs upp i boken.

Några pojkar i klassen hade bråkat på rasten och läraren gjorde först en kollektiv tillrättavisning i klassen. För att senare peka ut pojkarna när de ställde frågor och uttryckte sina egna tankar. När en av pojkarna ställde frågan att om klassens ordentliga elev anklagas för att ha slagit en annan elev, skulle hon bara behöva be om förlåtelse då? Här ifrågasätter han lärarens attityd mot eleverna i klassen. I Lgr11 står det att eleverna ska kunna använda sig av kritiskt tänkande och etiska överväganden (Skolverket, 2011, s.13). Men läraren bara snäste ifrån. Eleverna ska inte ifrågasätta läraren de ska underordna sig lärarens auktoritet (Bartholdsson, 2008, s.81). Ett synsätt man kunde hitta i början av 1900-talet. Efter lektionen säger läraren till den som observerade. ”Jag förstår inte att han jämt ska peka ut sig själv eller känna sig utpekad… … jag pekade inte ut någon, fortsatte hon.” (citat från Bartholdsson, 2008, s.76). Det var ett exempel som togs upp från sidorna 74-76 i boken. Reflektioner är viktiga för att vi som lärare ska kunna förbättra oss. Men lärarens kommentar efter lektionen i exemplet. Visar att hon inte stannar upp reflekterar över vad det är hon säger eller gör. Hon funderar inte heller över varför eleverna ifrågasätter henne. Dessutom är det inte pedagogiskt att hänga ut alla elever för något som några få personer har gjort. Vad mera är att peka ut personerna det handlar om inför klassen. Samtidigt är det lätt att bli blind för vad vi själva säger eller gör i klassen. Därför är det viktigt med reflektioner. Några metoder man kan använda sig av för att lättare se vad som behöver förbättras är att filma sig själv, att ha en annan lärare som observerar, låta eleverna ge feedback men framförallt att vi själva reflekterar och vill förbättra oss. Det gäller även elever eftersom de själva inte alltid är medvetna om hur deras beteende upplevs i klassen. Vi vet alla hur enkelt det kan vara att säga till elever som ofta är stökiga än elever som är lugna. Vilket kan upplevas som orättvist. Men om vi i stället uppmärksammar det positiva. Har vi kommit fram till att klassrumsmiljön och elevernas attityder blir bättre. Ett exempel som en av oss tog upp var när en lärare sade ”Tack för alla ni som sitter!” i stället för att skälla på de elever som inte satt. Som resulterade i att alla elever som inte satt ned gick och satte sig utan att behöva en tillsägelse.

Ett annat exempel från boken var när eleverna hade klassråd. En elev som inte åt griskött fick alltid vegetariska alternativ. Hon ville också kunna äta kött. Men läraren svarade med ”Det får du prata med matpersonalen om direkt. Det gäller bara dig.” och ”Det behöver inte tas upp i protokollet. Där behöver man bara ta upp saker som gäller klassen.” (citat från Bartholdsson, 2008, s.94). Men den eleven är också en del av klassen och det kanske inte bara är hon som vill ha variation i maten. Samtidigt så är klassrådet en tid som eleverna får uttrycka vad de vill förbättra. Men det var läraren som avgjorde vad som hade med klassen att göra eller inte och hur mycket handlingsutrymme eleverna skulle ha i klassrådet. Även saker som händer på rasten tillhörde inte klassen och skulle inte tas upp. Hur mycket ska läraren lägga sig i när eleverna har klassråd? Vi ställde oss frågan om hur mycket inflytande eleverna i klassen ska ha och hur pass mycket en lärare ska styra upp lektionerna, rasterna och klassråden. En av de saker som vi kom fram till var att det beror på hur gruppen ser ut. Det kan handla om en grupp som inte är redo att ta ett större ansvar. Samtidigt är det bra om läraren specificerar vilka delar av till exempel lektionerna eleverna kan påverka och inte. För att slippa diskussioner eller förvirring. Därför är strukturen viktig. Samtidigt kan vi se att eleverna inte får tillräckligt med inflytande över sin egen arbetsmiljö i exemplen. Inflytande som de ska ha enligt läroplanen (Skolverket, 2011, s.15). Eftersom läraren har strukturerat upp lektionerna på det sättet. När det gäller rasterna så kom vi fram till att eleverna är fria att utnyttja tiden själva. Så länge de följer vissa normer som exempel att inte mobba någon med mera. En annan sak som vi tog upp var fritimmen. Risken med att ha en fritimme där eleverna själva får styra vad de ska arbeta med. Är att de väljer ett ämne de tycker om och inte ett ämne de behöver arbeta mer med. Eller inte gör något alls eftersom det är en ”fri timme”. Det kanske är bättre att vänta med att använda fritimmar tills de har blivit lite äldre och kan använda dem på ett effektivt sätt. Är vad vi kom fram till utifrån exemplet på sidan 87 (Bartholdsson, 2008, s.87).

Referenser

Bartholdsson Åsa. (2008). Den vänliga maktutövningens regim- om normalitet och makt i skolan. Första upplagan. Stockholm: Liber AB

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Normer

Den här veckan har vi i gruppen diskuterat utifrån Elisbeth Elmeroths bok ¨Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete¨.

Jag fastnade direkt i bokens första kapitel där de hämtat ett citat ur Boken om Pippi Långstrump.

”Vet du vad, sa hon” jag menar vet du vad fröken, det var förträffligt roligt att komma hit och se hur ni har det. Men jag tror inte att jag bryr mig om att gå i skolan mera. Det får bli som det kan med jullovet. Det är alldeles för mycket äpplen och igelkottar och ormar och sånt där. Jag blir alldeles yr i huvet. Jag hoppas att du fröken inte blir ledsen för det.” Men då sa fröken att hon visst blev ledsen, allra mest för att Pippi inte ville försöka uppföra sig ordentligt, och att ingen flicka som bar sig åt som Pippi kunde få gå i skolan, om hon också ville aldrig så gärna. ”Har jag uppfört mig illa,” sa Pippi mycket förvånad. ”Jamen det visste jag inte själv,” sa hon och såg så sorgsen ut. Ingen kunde se så sorgsen ut som Pippi, när hon var ledsen (Lindgren, 1945, s. 46).

I det här citatet om Pippi får vi en tydlig bild av hur elever förväntas anpassa sig till de sociala normer som råder i vårt samhälle. De förväntas anpassa sig så att de passar in i den klassrumsmiljö som vi önskar. I Pippis fall så kunde hon välja att inte gå i skolan, men vad händer med alla de elever som inte har något val? De tvingas gå i en skola där de inte alls passar in, för de följer inte normen. Men vad är egentligen en norm? I läroplanen kan vi läsa att :

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak- grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas.”

”En likvärdig utbildning innebär inte att under- visningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika an- ledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. ” (Skolverket, 2011, s.8).

Vi är alltså väldigt väl medvetna om alla individers olikheter, men ändå placeras vi i olika fack för normer. Enligt studier har det visats på att normbrott accepteras olika beroende på om det är flickor eller pojkar som utför dessa, dock är det viktigt att påpeka att det oftast inte är medvetna strategier som lärarna använder sig utav i syfte att särbehandla. För det mesta handlar det om förgivettagna strukturer som varken ifrågasätts eller reflekteras över. Jenny Nilsson skrev tidigare ett inlägg om att våga se sig själv i spegeln, ni kan läsa inlägget här:  http://ledakau.blogspot.se/2016/04/att-vaga-se-sig-sjalv-i-spegeln.html

Att våga granska sig själv tror jag är viktigt även i denna fråga kring normer, vi måste vara kritiska mot oss själva och reflektera över hur vi är i vår lärarroll och som människa överlag. Om vi inte är normkritiska kan vi då skapa ett demokratiskt klassrum där eleverna får mer inflytande över sin skolgång. Det inflytande som kanske krävs för att skolgången ska kunna bli mer likvärdig för alla individer. Lotta Eek-Karlsson avslutar sitt kapitel i Elmeroth´s bok såhär, ”Vi som arbetar i skolan står inför en stor utmaning. Att göra normens öga större, mycket större. Vågar du anta utmaningen?”. 

Vågar vi anta utmaningen? Vågar vi se förbi de normer som vi är så vana vid att vi inte ens reflekterar över?

Referenser

Elmeroth, E. (2012). Normkritiska perspektiv : i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.