Normer

Den här veckan har vi i gruppen diskuterat utifrån Elisbeth Elmeroths bok ¨Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete¨.

Jag fastnade direkt i bokens första kapitel där de hämtat ett citat ur Boken om Pippi Långstrump.

”Vet du vad, sa hon” jag menar vet du vad fröken, det var förträffligt roligt att komma hit och se hur ni har det. Men jag tror inte att jag bryr mig om att gå i skolan mera. Det får bli som det kan med jullovet. Det är alldeles för mycket äpplen och igelkottar och ormar och sånt där. Jag blir alldeles yr i huvet. Jag hoppas att du fröken inte blir ledsen för det.” Men då sa fröken att hon visst blev ledsen, allra mest för att Pippi inte ville försöka uppföra sig ordentligt, och att ingen flicka som bar sig åt som Pippi kunde få gå i skolan, om hon också ville aldrig så gärna. ”Har jag uppfört mig illa,” sa Pippi mycket förvånad. ”Jamen det visste jag inte själv,” sa hon och såg så sorgsen ut. Ingen kunde se så sorgsen ut som Pippi, när hon var ledsen (Lindgren, 1945, s. 46).

I det här citatet om Pippi får vi en tydlig bild av hur elever förväntas anpassa sig till de sociala normer som råder i vårt samhälle. De förväntas anpassa sig så att de passar in i den klassrumsmiljö som vi önskar. I Pippis fall så kunde hon välja att inte gå i skolan, men vad händer med alla de elever som inte har något val? De tvingas gå i en skola där de inte alls passar in, för de följer inte normen. Men vad är egentligen en norm? I läroplanen kan vi läsa att :

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak- grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas.”

”En likvärdig utbildning innebär inte att under- visningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika an- ledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. ” (Skolverket, 2011, s.8).

Vi är alltså väldigt väl medvetna om alla individers olikheter, men ändå placeras vi i olika fack för normer. Enligt studier har det visats på att normbrott accepteras olika beroende på om det är flickor eller pojkar som utför dessa, dock är det viktigt att påpeka att det oftast inte är medvetna strategier som lärarna använder sig utav i syfte att särbehandla. För det mesta handlar det om förgivettagna strukturer som varken ifrågasätts eller reflekteras över. Jenny Nilsson skrev tidigare ett inlägg om att våga se sig själv i spegeln, ni kan läsa inlägget här:  http://ledakau.blogspot.se/2016/04/att-vaga-se-sig-sjalv-i-spegeln.html

Att våga granska sig själv tror jag är viktigt även i denna fråga kring normer, vi måste vara kritiska mot oss själva och reflektera över hur vi är i vår lärarroll och som människa överlag. Om vi inte är normkritiska kan vi då skapa ett demokratiskt klassrum där eleverna får mer inflytande över sin skolgång. Det inflytande som kanske krävs för att skolgången ska kunna bli mer likvärdig för alla individer. Lotta Eek-Karlsson avslutar sitt kapitel i Elmeroth´s bok såhär, ”Vi som arbetar i skolan står inför en stor utmaning. Att göra normens öga större, mycket större. Vågar du anta utmaningen?”. 

Vågar vi anta utmaningen? Vågar vi se förbi de normer som vi är så vana vid att vi inte ens reflekterar över?

Referenser

Elmeroth, E. (2012). Normkritiska perspektiv : i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Demokrati i skolan

Demokrati i skolan

 

Som lärare ska vi förhålla oss till läroplanen och skollagen. Båda dessa dokument understryker vikten av elevinflytande och demokratiska värden (Skolverket, u.å., s. 7, 8) (Riksdagsförvaltningen, u.å.). Hur kan det då bli att det finns elever i skolan som inte har en aning om demokrati eller anser att demokrati inte är viktig? En mening i boken Levd demokrati som jag fastnade för är: “Demokrati är helt enkelt något ointressant som man tjatar om i skolan”(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 22). Är det de som är problemet?  Tjatar vi för mycket om demokrati istället för att låta våra handlingar och vårt uppträdande talar för sig själva?

Att definiera demokrati är inte enkelt och beror på vilka erfarenheter personen har gjort i hemmet, skolan eller samhället. För mig är demokrati att varje person i ett land, kommun eller verksamhet har möjlighet att påverka beslut och därmed gemenskapen. Vilket beslut som fattas i slutet beror på majoriteten, men alla har rätt att bli hörd. Min uppfattning av demokrati går ihop med en tjejs tanke.(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 26) Men vart kommer jag i kontakt med demokrati? Jag är ingen politiker och den enda gången jag kan påverka politiken är när det är val eller det är en folkomröstning. Så hur måste det vara för en elev? Hur kommer de i kontakt med demokrati?

Elevinflytande är viktig och betonas i skolan samtidigt som eleverna pratar om demokratiska värden i undervisningen. Det finns ett elevråd som tar upp problem som elever uppmärksammat och det finns elevens val varje vecka. Visst blir elevernas röster hörda i elevrådet och problem leds vidare, men det räcker inte. Avståndet mellan varje elevråd är flera veckor inte dagligen. För att eleverna ska kunna känna att demokrati har något med de att göra och har inte bara “något för dem som är politiker”(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 20), kräver det att eleverna har så ofta som möjligt chansen att få sin röst hörd. Men inte bara det, de måste också uppleva att ett beslut fattas utefter vad de har sagt - de måste se resultat! Detta betyder att eleverna har inflytande på undervisningen. Till exempel bestämmer klassen gemensam vilka regler som gäller eller vilken dag i veckan som passar bäst för att skriva ett prov. Hur mycket inflytande eleverna har beror på åldern.

Även om det känns för vissa elever som om skolan pratar för mycket om begreppet eller att det är något för politiker finns det många elever i Ekerwalds intervju som kan identifiera sig med demokrati och demokratiska värden.(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 19) Några av dessa elever har även funderat över demokratin i sig och om det är rättvist att det är majoriteten som bestämmer i slutet. För att skolan ska uppnå målet att fostra eleverna till demokratiska medborgare gäller det för lärarna att verkligen leva och arbeta efter de värden som ska förmedlas och lyssna på elevernas röster.

Referenser

Ekerwald, H., & Säfström, C.-A. (2012). Levd demokrati? : skola och mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber.

Riksdagsförvaltningen. (u.å.). Svensk författningssamling 2010:800 Skollag (2010:800) - riksdagen.se. Hämtad 19 april 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K3

Skolverket. (u.å.). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2015). Hämtad 19 april 2016, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575

Elevinflytande

Vid första anblicken av ordet ‘elevinflytande’ så tänker man lätt bara på ‘klassråd’. Det är genom klassråd eleverna har inflytande på sin skola och skolgång. Men är det egentligen så?

Skolans främsta uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (Lgr11). Ett av de grundläggande värden som skolan ska överföra för att förbereda eleverna att leva och verka i det svenska samhället är ett demokratiskt synsätt. Ett demokratiskt synsätt innefattas av många olika faktorer men en grundläggande faktor är att få vara delaktig. I en demokratisk och delaktig miljö ska människor bli tagna med respekt och bli lyssnande på. Ann Åberg m fl framhåller “Som pedagog har jag ansvar för att utforma verksamheten i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att demokratiska förhållningssätt förutsätter att vi pedagoger kan konkretisera värdegrunden, göra den synlig i vardagen.” (2005, s 64). Åberg m fl framhåller även att vi som lärare eller pedagog har makten att att ge eller ta ifrån barnen sin möjlighet till delaktighet då det är vi som planerar och utformar verksamheten i skolan. (s 67).  Jag menar att om elever ska förstå värdet av demokrati och delaktighet måste skolan genomsyras av demokrati och delaktighet i hela verksamheten inte bara något som sker på ett klassråd. Det handlar om att eleverna ska behandlas med respekt och att vi vuxna har en tro på deras förmåga att vara delaktiga. Elevernas tankar och åsikter ska bli tagna på allvar samtidigt så måste de lära sig att lyssna och respektera andras synpunkter. Det handlar om en ömsesidig respekt. Det handlar inte om att elever ska vara med och bestämma allt. Det är trots allt lärare och vuxna som har makten och är yttersta beslutstagare. Åberg m fl framhåller även “Det är vi vuxna som styr, men förhoppningsvis med ansvar och medvetenhet om vad vi gör och hur vi gör och alltid med barnet i fokus.” (2005, s 69).

“I ett demokratiskt arbetssätt i förskolor och skolor är det vi vuxna som har och måste ta ansvar för vad det är för lärande arbete och arbetsprocesser som pågår. Det är inte barnets ansvar. Det är pedagogernas tänkande, handlande och de förutsättningar vi ger som blir avgörande för resultatet av barnens arbete.” (Åberg m fl, 2005, s 85)

Ann Åberg m fl framhåller att det är “...vi pedagoger som organiserar hur dagarna ser ut på förskolan och därmed är det vi som har makt att ge eller ta ifrån barnens möjligheter till delaktighet när det gäller utformning och innehåll under en dag.” (2005, s 67).

När vi i gruppen diskuterade elevinflytande kom alla med olika exempel på hur de använder eller har använt elevinflytande i skolan. Det var allt ifrån att elever får vara med och bestämma vilken veckodag som passar bäst att ha läxor och prov på till att elever är med att sätter ut mål och hur målen ska uppnås. Vi alla var överens om att de är bra sätt att använda sig av elevinflytande. Vi var också överens om att en del elevinflytande som utövas i vissa klassrum inte alltid är optimala. Till exempel då eleverna i yngre åldrar själv får välja vad de ska hålla på med, matematik eller svenska. Om det är ett sätt av elevinflytande som ofta sker i ett klassrum finns risken att en del elever som t ex tycker att svenska är svårt och jobbigt bara väljer att jobba med matte. Visst är det en typ av elevinflytande men läraren har inte tagit sin roll som ledare och myndighetsperson och ser till att varje enskild elev når så höga mål utifrån den enskilda elevens förmåga.

Referenser:

Åberg, Ann och Lenz Taguchi, Hillivi (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB

Skolverket, (2011): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Hej och välkomna!

Vi har valt att vår blogg ska ha samma namn som ämnet vi kommer att diskutera. Vi kommer alltså att diskutera ämnet elevinflytande utifrån den kurslitteratur som vi arbetar med i kursen ‘Leda Lärande’ på Karlstads Universitet. 

Här kommer en liten presentation av oss som driver denna blogg.

Rosemarie Welander, bor i Bergshamra och studerar på distans i Norrtälje.

Sandra Eriksson, bor i Årjäng och studerar på distans från Årjäng.

Natalie Wrosch, bor i närheten av Töcksfors och studerar på distans från Årjäng.

Katarina Stenmo, bor i Sollentuna och studerar på distans, Norrtälje Lärcentra.

Emma Jerksten, bor i Svanskog, Säffle och studerar på distans via Årjängs lärcentra.

Maria Säll, bor i Lysekil och studerar på distans tillsammans med Årjängsgruppen & skriver tentor i Uddevalla pga att mina lärcentra kompisar hoppat av.

Maria Lyman, bor i Tidaholm och studerar på distans mot Mariestad Lärcentra.
Vincent Persson, bor i Gävle och studerar på distans vid Norrtälje Lärcentra.

Tack för att ni kikar in hos oss och hoppas att våra inlägg kommer att väcka tankar och kanske även ge inspiration kring ämnet elevinflytande.