Denna vecka har vi läst Levd demokrat och lagt fokus på vad
vi som pedagoger kan göra för att tillgodose elevernas demokratiska inverkan i
skolans arbete.
Vad innebär elevinflytande och demokrati för eleverna?
Elevinflytande syftar på barns egen möjlighet att påverka sin
situation. Inflytandet från eleverna får inte överta de vuxnas ansvar, men
eleverna ska inkluderas och respekteras, samt vara en del av gemenskapen för
planering. Det ska vara ett samspel där alla parter ska lyssnas på (Ekerwald, 2012).
Elever som upplever sig ha inflytande i skolans arbete visar
också störst intresse skriver Skolvärlden.se, lärarnas riksförbund. Detta
håller vi med om. Vi tror att det ökar motivationen för eleverna när de får
vara med och bestämma över sin egen utbildning, vilket också är ett av våra
uppdrag (Skolverket, 2011). Ju äldre
eleverna blir ju mer påverkan på skolarbetet kan de få, men ändå är skolvärlden
väldigt olika beroende på vart i landet man bor. Under 2015 gjordes en enkät på
detta där 150 000 elever, lärare och föräldrar deltog. Resultatet av denna
enkät blev att där det var lägst inflytande var det 4 av 10 som var med och
påverkade, och högst var 7 av 10 med och påverkade (Hedman, 2015).
Elevinflytande lär eleverna att ta ansvar för sin egen utbildning vilket som
sagt även är ett uppdrag som står i läroplanen (Skolverket, 2011). Elevråd och
klassråd är sådana ställen där eleverna ges möjlighet att påverka sin skolgång,
men även under lektionsplaneringen ska pedagogerna se till att främja elevernas
intresse och hålla det intressant för dem. Pedagogerna kan även ta hjälp av
eleverna för till exempel placering i klassrummet och arbets- och
redovisningsformer, men även förhållningsregler med mera. En närvarande pedagog
är ett måste för att barnens inflytande ska bli tydligt och vägledande.
Elevernas intressen ska tillgodoses av pedagogen och pedagogens uppgift är att
planera och göra intressanta lektioner (Ekerwald, 2012).
Litteraturförteckning
Ekerwald, H. &. (2012). Levd
demokrati: Skola och mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber.
Hedman, E. (den 03 08 2015). Skolvärlden. Hämtat från
Elevinflytande skapar engagemang:
http://skolvarlden.se/artiklar/elevinflytande-skapar-engagemang den 12 05 2016
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Jag tror precis som du Emma att det är lättare att fånga elevernas intresse om de själva ges möjlighet att vara med och påverka sin skoldag. Jag tror att det är viktigt att vi lärare tänker elevinflytande i allt vi gör inte bara i de givna demokratiska processerna såsom klassråd och elevråd utan även i enkla saker såsom tex placering och möblering i klassrummet eller dagliga rutiner kring raster samt såklart vilka arbetsformer eleverna tycker att de lär sig bäst genom. Att man som lärare vågar utmana sitt eget planerade upplägg och faktiskt har förmågan att anpassa sig efter vad eleverna själva tycker och tänker under arbetets gång tror jag är en nyckel till ett ökat elevinflytande.
SvaraRaderaIntressant! Tänker att det är precis som du skriver Emma att det kräver en närvarande och som känner sina elever och deras intressen, en pedagog som bjuder in eleverna i undervisning genom metoder där de får ta plats och kan säga sin mening. Jag tänker att elevledda utvecklingssamtal är en bra metod som får eleverna att känna att just deras kunskap är viktig samt att man aldrig i ett sådant samtal sitter och pratar över huvudet på barnet, vi vuxna visar respekt för det barnet har att presentera. Respekt är också viktigt för elevdemokrati, har vi inte respekt för barnen kan vi inte lyssna in dem och då finns inte elevdemokrati tänker jag.
SvaraRaderaI bilen på hemväg från närträffen pratade vi om just elevinflytande och ansåg att vi vuxna kan sätta ramarna, exempelvis säga "i det här klassrummet ska vi ha studiero, vad behver vi tänka på då?". Vi har givit ramen men eleverna får vara med och säga vad de anser är viktigt.
Bra tankar! Ofta när man nämner Elevdemokrati tror jag att man tänker på aktiv demokrati där eleverna röstar eller har klassråd, men precis som ni nämner handlar det ju även om att ta hänsyn elevernas intressen. Under de första skolåren kanske det handlar om att man blir medveten om vad de leker eller vilka böcker de väljer att läsa, men även att använda VÖL-schema där de får en stund att fundera på vad de vill lära sig om ett ämnesområde kan fungera bra.
SvaraRaderaElevdemokrati handlar ju också om att alla barn känner att deras tankar räknas och att de får tid och utrymme att uttrycka dem. Kanske behöver tempot ibland sänkas?
Det är ett intressant område det här med elevinflytande och jag tycker inte det är ett så självklart och lättarbetat område tyvärr. Tolkningsutrymmet i skollagen och läroplanen är stort och men ack så viktigt. Men vad jag funderar mest på är nog vad exakt innebär elevinflytande? Som ni andra har skrivit så ska eleverna självklart ska ha inflytande över sin egen utbildning men vad exakt innebär det i praktiken? Jag funderar på hur eleverna själva uppfattar vad elevinflytande innebär med tanke de resultat som ni visar på i er text så är frågan om hur dessa elever uppfattar frågan om elevinflytande? Är det att de ska få vara med att önska om inlärningssätt eller är det att att de tror att elevinflytande är att de ska få bestämma allt själva ( vilket är ganska svårt att genomföra med tanke på kunskapskraven). Jaga tror helt klart att man som lärare ofta kan ge eleverna mer ansvar och inflytande över sin utbildning och att det oftast handlar om att man som lärare vågar släppa taget om sin undervisning och chansa på att eleverna kan klara det, går det inte så nej då gör vi på något annat sätt nästa gång.
SvaraRaderaElevinflytande är ett komplext och svårt uttryck. Det är viktigt att eleverna har inflytande, absolut, men till vilken utsträckning? Och hur gör man så att allas inflytande synliggörs och känns av från elevernas sida?
SvaraRaderaDet står skrivet i läroplanen vad eleverna ska kunna och vad de ska lära sig under sin tid i skolan, det kan de inte vara med och styra över direkt. Men jag tycker att det är svårt att veta var gränsen går, är elevinflytande att de får välja mellan grupparbete och att arbeta själv eller om man tillsammans bestämmer genom handuppräckning? Jag hoppas det hela blir klarare när man väl kommer ut och jobbar, alltså i praktiken, det känns som att man kan diskutera det här i all oändlighet. Dock tror jag att var klass kommer få ha sitt sätt, att man som pedagog kommer få anpassa efter just den klassen man har där och då. Att använda samma "mall" för alla barn man har hade ju varit skönt, men jag tror inte riktigt det fungerar. Det är viktigt att man som lärare läser av klassen och lär känna dem ordentligt för att sen veta hur man på bästa sätt gör så att eleverna får känna sig delaktiga i planering och hur arbetets gång ska vara.
Elevinflytande är oerhört viktigt, och eleverna måste få vara delaktiga. Men jag funderar på hur man gör så att alla elever kommer till tals. Min erfarenhet säger mig att det kan vara några få som hörs mest i klassrummet och det är så lätt att bara höra de som "skriker högst". Hur ska man gå tillväga för att se till att alla elever kommer till tals? Det kanske är så som Caroline skriver att man måste läsa av sin klass och anpassa sitt ledarskap efter vad som är bäst för hela gruppen, för att på så sätt ge alla goda förutsättningar för att kunna vara delaktiga i inflytandet över utbildningen.
SvaraRaderaVäldigt viktigt ämne detta. Även jag tror starkt på att involvera eleverna mera då det ökar deras intresse och inlärning då de vet med sig att de själva har varit med och påverkat. Snabb reflektion om detta med att låta elever hjälpa till med klassrumsplacering- jag har aldrig vart i en klass där det faktiskt fungerar. Läraren bestämmer utifrån vad läraren vet om eleverna och vilka som går ihop med vilka. Kan man involvera eleverna- toppen men jag har tyvärr aldrig stött på det i just detta scenario. Demokrati tolkas ofta som att det involverar röstning av olika slag men som boken lyfter så är det så mycket mer. Göra sig hörd på små sätt är även det demokrati och jag tror att vi blivande lärare vinner mycket på att ta tillvara på den "lilla demokratin" med. Rent konkret HUR man kan gå tillväga tror jag är väldigt olika beroende på klassammansättningen.
SvaraRaderaSom någon nämnde tidigare så är det nog viktigt att man som vuxen satt ramarna och det ganska tydligt. Sen kan det finnas frihet och inflytande inom ramarna och där det fungerar. Jag tror inte heller att det fungerar att eleverna skulle få sitta bredvid de som de vill. För de flesta skulle det nog fungera bra men katastrof för andra. Hur skulle man få till så att ingen elev blev utanför?
SvaraRaderaMöjligtvis att man kan diskutera hur man ska sitta; parvis eller grupper.
Som många redan påpekat är elevinflytande något som måste anses komplext.Det är svårt att få det konkretiserat eftersom styrdokumenten har stor tolkningsram. Det gäller för läraren att hitta sitt sätt som den tycker passar för stunden. Det har visat sig att en del barn inte har något problem med att bestämma t.ex. sitt egna schema och att de klarar av ansvaret det ger. Andra barn får inget gjort eftersom de inte har de rätta verktygen för att lägga upp sina studier. Jag håller med om att VÖL scheman kan vara ett bra sätt att få in barnens egna intresse och att de själva får vara delaktiga i undervisningen. När det kommer till elevinflytande tror jag att lagom är bäst, att hitta en balans där barnen får känna glädjen över att kunna välja och påverka men att de inte tyngs av ansvaret. Om man ska ta exemplet från ovan, att barnen valde placering och möblering i klassrummet, kan man ju låta barnen skriva på lappar vilka de vill sitta bredvid i klassrummet. Varje gång de väljer ska de välja 1-3 person de inte suttit med innan. Läraren samlar in lapparna och får en bild av hur gruppen ser på varandra och samtidigt får hen chansen att välja placering som passar eleverna bäst.
SvaraRaderaEtt bra sätt att låta eleverna vara delaktig i undervisningen, och det på riktigt, alltså att eleverna verkligen får bestämma över vissa moment, kan gynna deras utveckling på många plan tror jag. Vissa dagar finns det utrymme till att låta dem bestämma helt själva vad de kan göra, exempelvis när de har gjort lektionens planering eller att man öven kan ha det som stående punkt i undervisningen. Att barnen får ta ansvar över sitt egna lärande är något som Skolverket föreskriver, men som verkligen gynnar eleverna i deras personliga utveckling.
SvaraRaderaDet kom redan många fina exempel, och jag håller med om att elevinflytandet måste byggas upp på ett sätt som passar såväl gruppen och dagen och stämningen. Vissa barn behöver mer vägledning i att arbeta självständigt än ändra, men om man gör detta till en fast och konkret punkt i undervisningen kommer även dessa barn att utveckla allt större säkerhet i självständigt arbete.
Elevinflytande är ett viktigt ämne att ta upp då det är komplext. För precis som flera har skrivit så är det viktigt för elevernas inlärning att de får möjlighet till att utforma sin undervisning. På det sättet blir de mer intresserade och det blir lättare att lära. Men eftersom att vi går efter läroplaner där det står att vi måste lära eleverna vissa saker är det viktigt att vi som lärare har regler för hur inflytandet ska fungera. Precis som Juliane skriver så arbetar elever olika bra självständigt men genom att ge eleverna möjlighet till inflytande i sin undervisning så kan de öva upp sin förmåga i det och öka sitt elevinflytande allt eftersom. Det bästa är nog att börja smått och öka allt eftersom de blir mer vana och kan ta större ansvar.
SvaraRaderaMånga bra synpunkter på ett mycket svårt ämne. Jag håller med Anna Fordell där hon säger att det oftast är de som syns och hörs mest som får bestämma. Som kom upp på samverkansdagar i vår diskussion är att det är vi lärare som skapar klassrumsklimatet och hur demokratiskt det kan bli. Jättebra med elevinflytande vid t.ex placering i klassrummet, men det kanske ska vara så att eleverna får skriva på lappar fyra-fem personer de vill sitta med och jag som lärare kan lova att de får sitta bredvid något av namnen de skrivit.
SvaraRaderaJag anser att att demokrati i klassrummet också är att lära sig att lyssna och visa respekt inför varandra och varandras åsikter. Att också kunna ta att den här gången blev det inte det förslag jag röstade på men det inte är okej att skrika, svära och kanske kränka sina klasskamrater för att de "röstade på fel" förslag, något jag anser händer allt som ofta. Därav tänker jag precis som någon i tråden ovan påpekade, vad menar eleverna med elevinflytande? Att reda ut det innan det börjar jobbas demokratiskt i ett klassrum kan vara bra och även delge föräldrar att så här jobbar vi med elevinflytande i vårt klassrum. Det här är okej och det här är inte okej! Tydlighet!
Som ovanstående skriver tycker jag också att elevinflytande är oerhört viktigt. Men jag tror också att de som hörs minst också påverkar inflytandet. Min upplevelse är att de som hörs mest är de "mer krävande eleverna" och då skjuter man deras åsikter åt sidan och tänker att de andra "lugna eleverna" hellre säkert vill göra på något annat sätt. Sen beror det säkert på klass och situation. Men jag tror att vi som lärare någonstans måste ha en genomtänkt plan för elevdemokratin och hur den ska utformas/utföras så att alla (på något sätt) känner att de får vara med och påverka.
SvaraRaderaSom alla säger så är elevinflytande absolut väldigt viktigt. Dock till en lagom nivå och anpassat efter ålder. Som flertalet har varit inne på så tror inte jag heller på att eleverna ska få välja klassrumsplaceringen själva, det är som att använda sig av att det är två elever som får välja sina egna lag på idrottslektionerna, det vill säga att risken för att någon kommer utanför och/eller känner sig mindre värd är STOR. Vill man däremot att eleverna inte ska känna att jag som lärare väljer allt så kan man alltid använda sig av slumpen! Det vet jag att min fröken gjorde, hon lade lappar med allas namn i en liten påse och ritade upp hur bänkarna skulle stå på tavlan och sen pekade hon på en plats medan vi fick turas om att dra en lapp och den vars namn det blev fick den platsen. Det fungerade riktigt bra! Självklart hände det att två motpoler hamnade bredvid varandra, men då hade hon ju våra klassrumsregler att luta sig tillbaka mot för att på så vis kunna ändra placeringen om det visade sig att dessa elever störde för mycket.
SvaraRaderaFör övrigt tror jag att man måste ha lite inrutat elevinflytande, åtminstone i de lägre åldrarna. De är för små för att ta för mycket ansvar, samtidigt är det ett utmärkt tillfälle att lära de vad det innebär att ha ansvar. Men jag tror inte man kan släppa tyglarna helt och låta de välja och vraka precis som de vill utan att ha någon slags reservplan eller medvetet styra de lite i hemlighet.
Desto mer vi vågar ge de inflytande från början, om så än på ”småsaker” desto duktigare kommer de att vara i högre åldrar och desto större ansvar kommer de att ta. Helt klart något som är värt att försöka få in i klassrummet!