Vid första
anblicken av ordet ‘elevinflytande’ så tänker man lätt bara på ‘klassråd’. Det
är genom klassråd eleverna har inflytande på sin skola och skolgång. Men är det
egentligen så?
Skolans
främsta uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta
och utveckla kunskaper och värden (Lgr11). Ett av de grundläggande värden
som skolan ska överföra för att förbereda eleverna att leva och verka i det
svenska samhället är ett demokratiskt synsätt. Ett demokratiskt synsätt
innefattas av många olika faktorer men en grundläggande faktor är att få vara
delaktig. I en demokratisk och delaktig miljö ska människor bli tagna med
respekt och bli lyssnande på. Ann Åberg m fl framhåller “Som pedagog har jag
ansvar för att utforma verksamheten i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och att demokratiska förhållningssätt förutsätter att
vi pedagoger kan konkretisera värdegrunden, göra den synlig i vardagen.” (2005,
s 64). Åberg m fl framhåller även att vi som lärare eller pedagog har makten
att att ge eller ta ifrån barnen sin möjlighet till delaktighet då det är vi
som planerar och utformar verksamheten i skolan. (s 67). Jag menar att om
elever ska förstå värdet av demokrati och delaktighet måste skolan genomsyras
av demokrati och delaktighet i hela verksamheten inte bara något som sker på
ett klassråd. Det handlar om att eleverna ska behandlas med respekt och att vi
vuxna har en tro på deras förmåga att vara delaktiga. Elevernas tankar och
åsikter ska bli tagna på allvar samtidigt så måste de lära sig att lyssna och
respektera andras synpunkter. Det handlar om en ömsesidig respekt. Det handlar
inte om att elever ska vara med och bestämma allt. Det är trots allt lärare och
vuxna som har makten och är yttersta beslutstagare. Åberg m fl framhåller även
“Det är vi vuxna som styr, men förhoppningsvis med ansvar och medvetenhet om
vad vi gör och hur vi gör och alltid med barnet i fokus.” (2005, s 69).
“I ett
demokratiskt arbetssätt i förskolor och skolor är det vi vuxna som har och
måste ta ansvar för vad det är för lärande arbete och arbetsprocesser som
pågår. Det är inte barnets ansvar. Det är pedagogernas tänkande, handlande och
de förutsättningar vi ger som blir avgörande för resultatet av barnens arbete.”
(Åberg m fl, 2005, s 85)
Ann Åberg m
fl framhåller att det är “...vi pedagoger som organiserar hur dagarna ser ut på
förskolan och därmed är det vi som har makt att ge eller ta ifrån barnens
möjligheter till delaktighet när det gäller utformning och innehåll under en
dag.” (2005, s 67).
När vi i
gruppen diskuterade elevinflytande kom alla med olika exempel på hur de
använder eller har använt elevinflytande i skolan. Det var allt ifrån att
elever får vara med och bestämma vilken veckodag som passar bäst att ha läxor
och prov på till att elever är med att sätter ut mål och hur målen ska uppnås.
Vi alla var överens om att de är bra sätt att använda sig av elevinflytande. Vi
var också överens om att en del elevinflytande som utövas i vissa klassrum inte
alltid är optimala. Till exempel då eleverna i yngre åldrar själv får välja vad
de ska hålla på med, matematik eller svenska. Om det är ett sätt av
elevinflytande som ofta sker i ett klassrum finns risken att en del elever som
t ex tycker att svenska är svårt och jobbigt bara väljer att jobba med matte.
Visst är det en typ av elevinflytande men läraren har inte tagit sin roll som
ledare och myndighetsperson och ser till att varje enskild elev når så höga mål
utifrån den enskilda elevens förmåga.
Referenser:
Åberg, Ann
och Lenz Taguchi, Hillivi (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati
i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB
Skolverket,
(2011): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Skolverket.
Vilket bra inlägg! Jag håller med om att elevinflytande är en av de viktigaste saker som finns. Jag själv arbetar med elevinflytande genom att låta eleverna vara med i undervisningen samt att efter dagens slut få utvärdera lektionen med exit tickets. På detta sätt kan jag förbättra och anpassa min undervisning. Däremot tycker jag inte det ska bli så att eleverna ska styra, utan det ska finnas ramar och att elevinflytandet är i lagom mängd, dvs att vissa saker bestämmer jag som lärare och andra saker bestämmer vi ihop.// Georgette Shamoon
SvaraRaderaHej !
SvaraRaderaTack för ett intressant inlägg med mycket bra källhänvisning. Klassråd är givetvis en typ av elevinflytande men som ni är inne på inte allt när det gäller elevinflytande. Det finns olika typer av demokratiska arbetssätt där elever kan vara med och bestämma elevråd respektive matråd är ju en indirekt demokrati medan omröstningar, handuppräckning o.s.v är en typ av direktdemokrati. Håller helt klart med om att det måste ske ett kontinuerligt arbete med dessa typer av frågor vilket också läroplanen beskriver som ni visar på. Det är nyttigt och kommer gynna skolutveckling och även förbereda eleverna på ett kommande yrkesliv. När eleverna känner sig respekterade och tagna på allvar så kommer verksamhetens resultat nog också förbättras. Ömsesidig respekt var det som ni så fint sagt ! Som pedagog gäller det att hitta den där balansen kring hur man jobbar med elevinflytande, även att det finns en tydlighet ifrån ledningens håll hur man på skolan arbetar med såna frågor. Det blir givetvis enklare om det finns tydlig riktlinjer som alla på skolan och föräldrar m.m är förtrogna med och följer.
Jag håller med i vad som står. Men ibland kan det även vara bra att ta ett steg tillbaka och observera hur eleverna själva löser uppgifterna i klassen. Eftersom elevernas tankar ligger närmre varandra än lärarens. Med det menar jag att elevernas tankar oftast är på samma nivå i jämfört med läraren. Det betyder att om vi som lärare erbjuder eleverna tillfällen där de utbyter sina tankar och idéer. Kan eleverna visa vad de vet och samtidigt växa som människor. Men för att det ska fungera måste läraren se till att eleverna förstår vad de ska göra.
SvaraRaderaSom ni nämnde så är det inte bra om man ger eleverna för mycket frihet. Det är inte det som är demokrati enligt boken Lyssnandets pedagogik. Utan det är att eleverna får utrymme till att utrycka sina tankar och lära sig att respektera varandras åsikter. Inte igenom att lämna allt till barnen. Jag tänker att det även gäller elevinflytandet i klassen. Med den skillnaden att de i viss mån ska ha ”… inflytande över sin utbildning…” som det står i Lgr11.
Vilket bra och intressant inlägg!! Jag håller med dig, elevinflytande ska inte endast ske genom klassråd utan det finns många olika sätt att få med elevernas tankar i sin undervisning. Något som jag tror är viktigt är att man som lärare vågar chansa och misslyckas, att man testar sig fram vilka sätt som fungerar bra och vilka sätt som fungerar mindre bra för att få med elevernas inflytande i sin undervisning. Att man lär sig av sina misstag och att man gör om och gör rätt. Men att det finns gränser, man ska inte ge eleverna för mycket frihet för vi har ju faktiskt en läroplan att följa. Men som ni skrev att man kanske kan låta eleverna få vara med och bestämma vilken dag läxan ska vara till och att eleverna får vara med och bestämma vilka mål man ska ha tyckte jag var bra idéer!
SvaraRaderaMånga kloka tankar i denna tråd. För mig är elevinflytande att få vara delaktiga i när bland annat läxor ska lämnas in, hur olika uppgifter ska göras och redovisas, grupp, ensklit, prov? Redovisas muntligt, skriftligt, via i-movie eller på en planch? Men, jag anser inte att elevinflytande har med kunskaper och mål att göra. Inte ens jag som lärare kan ju välja vilka mål eleverna ska nå, det har skolverket bestämt. Jag tror att många elever i de åldrar vi kommer att träffa mår bra av att "bli styrda", för många är det nog att kanske ta ansvar för att låsa dörren på morgonen när de går till skolan, komma ihåg att ta med sig lillebror hem från skolan, plus gympapåsen och läxorna. Att ge elever för många alternativ och för stort inflytande kan nog stressa många.
SvaraRaderaAtt få vara med och påverka hur man kan göra vissa saker och moment i skolan och att ha regelbundna utvärderingar om undervisningen där både elever och lärare ger och får feedback tycker jag också är elevinflytande. Att få utrymme i klassrummet för sina åsikter och att lyssna på och respektera andras är ett sätt för demokrati i klassrummet som samtidigt lär dem att ta ansvar för sina handlingar och åsikter. Som ni skriver inte bestämma allt men inte heller bara klassråd.
SvaraRaderaVäldigt bra inlägg och tips i denna tråd.
SvaraRaderaJag fastnade för tipset i att de ska vara med och bestämma om vilka mål och vilka dagar de skulle ha läxan till.
I min sons klass har lyssnade läraren på sina elever om hur de skulle lösa läxfrågan på ett bra sätt.
Eftersom det var många som glömde ta hem läxan och de som tog hem läxan glömde den hemma.
Eleverna röstade fram två olika sätt om hur de skulle göra sin läxa. Antingen på Elevens val i skolan, som är sista timmen på fredagen, där de har sin lärare till hjälp eller att ta med läxan hem över helgen och hade föräldrarna som stöd.
Jag frågade läraren om det var många som ville ta hem läxan över helgen, men nästan alla gjorde den på skolan för de kände sig trygga med det. D
Det tyckte läraren var ett smart drag av eleverna och hon kände att de tog ett ansvar då de ville göra läxan på skolan, där de samtidigt fick de hjälp och läraren kunde hjälpa, se och bedöma i hur de jobbade och ansvarade med läxan.
Som fia fia skriver att det är läraren som styr lärandet men eleverna får välja metoden. Det gäller att läraren känner sin klass där hen kan läsa av dem och är tydlig, utifrån det hitta en balans som passar som Jonathan skriver. Då blir det som ringar på vattnet i elevernas utveckling och lärande på ett mer konkret sätt i elevinflytande till deras framtid.
Gillar det ordspråket "man lär sig av sina misstag". Som lärare, tror jag mycket på, att man måste prova sig fram för att lyckas att nå sina mål.