Demokrati i skolan
Som lärare ska vi förhålla oss till läroplanen och skollagen. Båda dessa dokument understryker vikten av elevinflytande och demokratiska värden (Skolverket, u.å., s. 7, 8) (Riksdagsförvaltningen, u.å.). Hur kan det då bli att det finns elever i skolan som inte har en aning om demokrati eller anser att demokrati inte är viktig? En mening i boken Levd demokrati som jag fastnade för är: “Demokrati är helt enkelt något ointressant som man tjatar om i skolan”(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 22). Är det de som är problemet? Tjatar vi för mycket om demokrati istället för att låta våra handlingar och vårt uppträdande talar för sig själva?
Att definiera demokrati är inte enkelt och beror på vilka erfarenheter personen har gjort i hemmet, skolan eller samhället. För mig är demokrati att varje person i ett land, kommun eller verksamhet har möjlighet att påverka beslut och därmed gemenskapen. Vilket beslut som fattas i slutet beror på majoriteten, men alla har rätt att bli hörd. Min uppfattning av demokrati går ihop med en tjejs tanke.(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 26) Men vart kommer jag i kontakt med demokrati? Jag är ingen politiker och den enda gången jag kan påverka politiken är när det är val eller det är en folkomröstning. Så hur måste det vara för en elev? Hur kommer de i kontakt med demokrati?
Elevinflytande är viktig och betonas i skolan samtidigt som eleverna pratar om demokratiska värden i undervisningen. Det finns ett elevråd som tar upp problem som elever uppmärksammat och det finns elevens val varje vecka. Visst blir elevernas röster hörda i elevrådet och problem leds vidare, men det räcker inte. Avståndet mellan varje elevråd är flera veckor inte dagligen. För att eleverna ska kunna känna att demokrati har något med de att göra och har inte bara “något för dem som är politiker”(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 20), kräver det att eleverna har så ofta som möjligt chansen att få sin röst hörd. Men inte bara det, de måste också uppleva att ett beslut fattas utefter vad de har sagt - de måste se resultat! Detta betyder att eleverna har inflytande på undervisningen. Till exempel bestämmer klassen gemensam vilka regler som gäller eller vilken dag i veckan som passar bäst för att skriva ett prov. Hur mycket inflytande eleverna har beror på åldern.
Även om det känns för vissa elever som om skolan pratar för mycket om begreppet eller att det är något för politiker finns det många elever i Ekerwalds intervju som kan identifiera sig med demokrati och demokratiska värden.(Ekerwald & Säfström, 2012, s. 19) Några av dessa elever har även funderat över demokratin i sig och om det är rättvist att det är majoriteten som bestämmer i slutet. För att skolan ska uppnå målet att fostra eleverna till demokratiska medborgare gäller det för lärarna att verkligen leva och arbeta efter de värden som ska förmedlas och lyssna på elevernas röster.
Referenser
Ekerwald, H., & Säfström, C.-A. (2012). Levd demokrati? : skola och mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber.
Riksdagsförvaltningen. (u.å.). Svensk författningssamling 2010:800 Skollag (2010:800) - riksdagen.se. Hämtad 19 april 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K3
Skolverket. (u.å.). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2015). Hämtad 19 april 2016, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575
Ja det här med demokrati i klassen känner jag är ett dilemma. Visst kan man tillsammans göra upp egna regler och vara med att påverka sin skolgång med t.ex. välja bedömningssätt då och då, men jag tror att om vi blandar in massor med olika former av elevinflytande så måste vi först se till vårt eget "hus". Vad för inlärningspsykologiska teorier jobbar i efter i skolan? Vad kan då elevinflytande innebära utifrån den teorin?
SvaraRaderaJag spekulerar bara, men jag tror att lärare bör vara uppmärksamma på vilken teori man faktiskt använder och sedan anpassar elevinflytandet efter det, för att inte motverka något av varken teorin eller elevinflytandet.
Jag är absolut för elevinflytande, men det måste ske på ett sätt som fungerar utifrån mitt sätt att undervisa.
Ja, vad är innebär egentligen demokrati? Läser man på riksdagens hemsida står det såhär: "Det finns många olika sorters demokrati och olika grupper tycker att ordet står för olika saker. Grundläggande är i demokrati är alla människors lika värde och rättigheter. Exempelvis likhet inför lagen och att varje röst i ett val är lika mycket värd. Mänskliga fri- och rättigheter, till exempel yttrandefrihet är också kännetecknande för en demokrati. Och att det råder fria val" (http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Fragor--svar/Demokrati/Skriv-in-fragan-har1/?sid=38343).
SvaraRaderaEtt sätt att introducera demokrati för elever och att på så sätt forma goda samhällsmedborgare är att visa genom exempelvis klassråd och skolråd osv. Oavsett om man jobbar som politiker eller inte så har alla samma chans att göra sin röst hörd i ett samhälle, genom att rösta eller skriva en motion. jag tror att en vanlig missuppfattning bland elever är att det är politiker som bestämmer, men det är ju trots att allt så att politiker (i en demokrati) är framröstade av folket. Precis som en elev som är representant för klassrådet inte bestämmer över klassen, utan för klassens talan, oavsett vad dennes personliga uppfattning är.
Jag tror att elevinflytande är viktigt, dels för att vi trots allt lever i ett demokratiskt samhälle men även för att skapa motivation i elevernas lärande.
Precis som redan nämnts så kan det vara svårt att definiera demokrati. Alla lärare har en egen uppfattning om vad det innebär att arbeta med demokrati i klassrummet och detta gör att barnen kanske inte uppfattar det lika heller. Dessutom kan det vara så att läraren har en uppfattning om hur t.ex. en lektion har gått som inte alls stämmer överens med barnens uppfattningar. Barnen behöver vara medvetna om att det är demokrati de arbetar med, annars tenderar det att gå dem förbi. Vilken inställning eleverna har till demokrati, om de tycker att det är något som politiker håller på med eller om det är något som är orättvist, känns som att man som lärare kan påverka genom att göra dem medvetna om deras egna möjlgheter att möta demokrati i vardagen. Demokrati ska i slutändan ses som något viktigt eftersom det är det som vårt samhälle bygger på.
SvaraRaderaVilken grad av elevinflytande som ska förekomma i undervisningen är också något som beror på lärare och syfte. Ibland kanske det inte passar att låta barnen vara med och påverka, medan det vid andra tillfällen kan vara bra involvera dem. Tror också att det beror på ålder och mognad, och att det är olika från klass till klass.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag kan erkänna att ordet demokrati inte fanns i mitt vokabulär i tonåren och att det lät som något tråkigt, krångligt och politiskt. Det var inte för oss vanliga människor. Eftersom jag inte heller förstod vad det betydde så var det bara ett ord. Däremot tyckte jag att det var väldigt viktigt att alla fick komma till tals, vara med och bestämma om saker som berörde dem och att alla skulle känna sig delaktiga och behandlas lika. Jag var alltid den som fick föra klassens talan inför lärare eller rektor om vi var missnöjda med något, jag var dessutom ordförande i elevrådet på högstadiet. Det jag förstått är att man som lärare inte bara kan prata om demokrati eller bara arbeta för elevinflytande mm., utan även tydligt visa sambandet mellan orden och handlingar för eleverna för att de ska höra och förstå ordet demokrati på ett annat sätt än vad jag gjorde. Som tur är så lärde jag mig till slut att demokrati var positivt och absolut för oss "vanliga människor" och att det var det jag jobbade för i tonåren, demokrati var ju jätteviktigt för mig även som ung.
SvaraRaderaJag håller med Susanna om att ordet demokrati var väldigt tråkigt, jobbigt och tungt. För mig fanns demokrati bara på nyheterna och det var också väldigt tråkigt att se och höra på.
SvaraRaderaMen när man är vuxen låter det väldigt viktigt och när man läser till lärare inser jag att det är ett viktigt ord som måste kombineras med både handling och ord för att eleverna ska kunna förstå begreppets innebörd.
På min VFU (klass 3:a) var jag med om en massa röstningar som klassen och läraren använde sig av till allt, t ex hur ett tema skulle styras upp och hur de skulle jobba för att på bästa sätt kunna lära sig och utvecklas.
Eleverna röstade med huvudet ner i bänken och armen upp i luften för att inte se och kompisrösta utan förutsättningen skulle vara lika för alla.
Jag trycker det är ett roligt och bra sätt att få med alla, men det framgick inte av läraren att det var på ett demokratiskt sätt utan att de bara "röstade".
Tror att det skulle göra ett djupare avstamp för eleverna i deras syn på röstningen om de fick en förklaring till vad det egentligen är.